Social insolvens – Anledning till en offensivare skuldsaneringstillämpning

Mikael Mellqvist

Sammanfattning


Vilka ramar har rättstillämparen egentligen att hålla sig inom? Vedertagna rättskällor som lag (inte minst), förarbeten och prejudikat drar självklart upp gränser – men inom dessa gränser ges ofta möjligheter till en nyanserad tillämpning i det enskilda fallet. Doktrinen är en rättskälla som ofta ger såväl insnävningar som utvidgningar av vad vi som tillämpare trott vara möjligt. Inom dessa ramar kan det generellt sägas vara så att rättstillämparen bär ett ansvar för att en reglerings ändamål tillåts slå igenom. På vissa rättsområden är det utrymmet större än på andra områden. När det gäller tillämpningen av skuldsaneringslagen törs jag påstå att utrymme för en ändamålsorienterad rättstillämpning är särskilt stort. För det kan det krävas att tillämparen uppbådar ett visst mått av socialt pathos vid utförandet av sin uppgift. Det är då dock viktigt – för att undvika missförstånd – att genast framhålla att det hela tiden ska röra sig om rättstillämpning; inte något fritt ”tyckande”. I denna artikel ska jag kort utveckla detta.


Fulltext:

PDF

Refbacks

  • Det finns inga refbacks för tillfället.
  • Prenumeration

    Logga in till din prenumeration
  • Publikationens innehåll

    Bläddra
  • Information

  • Språk

  • Beställ nyhetsbrev

    Vårt nyhetsbrev är gratis för alla

    Våra sponsorer

    • Carler
    • DLA Piper
    • Fylgia
    • Kaiding
    • Advokat Rolf Åbjörnsson
    • Rosengrens advokatbyrå
    • Trägårdh Advokatbyrå logo